Provet gick som väntat inte riktigt hela vägen. Detta gör mig däremot inte värst nedslagen, jag kommer vara i gott sällskap under omduggan i början av januari, och faktum är att det nog var för den goda sakens skull.

Trumpen är jag verkligen inte, för i eftermiddag fick vi  för första, och förmodligen sista gången fram till sommaren, en helt ledig eftermiddag då en inte behövde ha skuldkänslor för att en inte pluggar. Jag drog till stan, gjorde några ärenden, tog en kaffe med en kompis och lagade storkok till middag.

Julkänslorna har riktigt slagit igång nu, och imorgon åker nog tomteluvan på lagomt till första avsnittet av årets julkalender. Jag är så grymt taggad på Tusen år till Julafton. Det är samma producenter och folk bakom julkalendern som även skapat Historieätarna, något av det bästa som hänt svensk TV.

Mitokondrie-glasyr är vår grej