söndag 13 oktober 2013

En kärleksförklaring

Jag ser många tv-serier och filmer, men trots idoga letande har jag inte stött på något bättre än serien Veronica Mars som sändes 2004-2007. Den amerikanska serien måtte vara tvåltusentalets stora mediala underverk, och kärleken jag känner till dramat är knappt beskrivbart.

Handlingen kretsar kring tonårstjejen Veronica Mars som går i High School som vilken annan student som helst, men som extraknäcker på sin pappa Keiths detektivbyrå.
Keith brukade vara stadens polischef, men efter en mordutredning på Veronicas tidigare bästa kompis Lily Kane blev hela Mars-familjen utstött från samhället, och allt vändes upp och ned.
Veronica undersöker mindre brottsfall åt hennes kompisar; letar reda på hundar, bakgrundskollar lärare och smyger in på skolan nattetid, men även större fall lägger hon sig i, som mordfallet på Lily,en serie hemska våldtäkter, och allting som det lokala motorcykelgänget sysslar med.

Vad är det då som är så fantastiskt med denna serie? Jo det skall jag säga er, den har allt! Ett snabbt smart manus, välutvecklade karaktärer och storylines, spänning, sarkastisk humor, bra soundtrack, allt!

Huvudkaraktären Veronica är underbar på alla sätt och vis, men det bästa med henne är att man inte gillar henne helt. Manusskrivarna skulle otroligt enkelt kunnat göra henne till en Mary-Sue, men det är inte fallet. Jag tror faktiskt att Veronica är en av mina stora idoler, med skavanker och allt.

Serien slutade dock sändas efter tre säsonger till min, och alla andra Marshmallows stora sorg. Nästa sommar skall det dock komma en film i serien som finansierats av fansen själva via en

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar